Jag har aldrig varit ett stort fan av chips. Det var först för typ 1,5 år sedan jag köpte mitt första chipspaket. Eller paket och paket. Det var ett rör Pringles. Värt att anmärka är att jag under hela min umväxt umgåtts med stora chipsälskare (Chipsmanuel är kanske den främsta), men har lyckats stå emot relativt väl. Vanligtvis mår jag både illa och har lite ångest efter att ha tryckt i mig några nävar krispigt menlöst fett. Likaså har jag sedan högstadiet hatat nachos (det serverades varje fredag baserat på elevernas önskemål).

2009. Har vändningen kanske kommit? Jag kan bannemig inte sluta äta dessa triangelformade amerikanare.

Vårt mål under de kommande 4 veckorna är att göra den bästa Doritos-reklamen, få den visad på Super Bowl och vinna 25 000 dollar.

Vad har vi att tävla mot? Svårt att veta ännu, men så här har de senaste två årens vinnare sett ut:





De är bra, helt klart, men jag tror verkligen att vår grupp har kapacitet att komma upp med ännu bättre idéer. I dag gick vi verkligen loss med branstormingen och jag må säga - vi har en hel del bra saker på spåren. Men det räcker inte med att ha en bra idé, den måste vara bra förpackad också. Här ligger vår största utmaning - att fixa medhjälpare, rätt utrustning, rätt skådespelare, rätt miljöer, rätt kameravinklar - allt för att få det se så proffsigt  och amerikanskt ut som möjligt. I slutet av nästa vecka ska den biten vara helt kirrad, tillsammans med idén.

Tajt? Yes!
Sjukt kul? You bet!

Hela gruppen är väldigt peppad och det var länge sedan ett Hyper island-projekt kändes så spännande.

I morgon blir det mer brainstorming.

(The Way To Super Bowl)

De kommande 4 veckorna får vi göra i stort sett vad vi vill, och det vill vi ju.
Så då ställer vi upp i en reklamfilmstävling för de amerikanska chipsen Doritos. Vinnaren kommer visas på Super Bowl och inkassera 25 000 dollar. Hur fett är inte det?

Vår rekalmfilms-byrå heter Brandon Productions (för er som inte fattar: förutom att Brandon är ett äkta amerikanskt douchebagnamn rymms det de båda orden "brand" och "on" i det).

Här är logotypen jag nyss slängde ihop:



Tillsammans med Johan, Erik, Viveca och vår inhyrda amerikan Nathan tror jag faktiskt vi har en chans att gå långt. Vi har idéerna. Frågan är om vi har tillräckligt med tid och tillräckligt grym utrustning för att göra en slick produktion. Time will tell.

Den närmsta tiden kommer uteslutande att gå till att kartlägga amerikanska Super Bowl-reklamer och komma med en idé som garanterat får amerikanarna att skratta i byxan.


Vi börjar med grundpelarna för en lyckad Super Bowl-reklam:

I 8 veckor har jag och min grupp kämpat, mot en bitvis väldigt bökig kund, mot praktikstress, mot omotivation.
Det har gått upp och ner mest hela tiden. De senaste dagarna har jag suttit i skolan till 01.00 eller längre för att färdigställa två animationer. Det ahr varit påfrestande och frustrerande på olika sätt.

Första delen av The Final Project är nu över, and we fuckin nailed it!

I går presenterade vi slutresultatet för kunden. Vi var beredda med svärd och spjut, men lämnade mötet med en nöjd och överraskad kund som gav oss VG:n och MVG:n.

Jag hade även ett långt och väldigt positivt telefonsamtal med Mekanism från San Francisco angående min kommande praktik. De verkar vara ett väldigt avslappnat ställe med sama humor som jag. Jag fick reda på att ledningen hade gått igenom min portfolio. När de såg min "Xbox Romance"-bild hade de sagt "this guy is sick!". En finare komplimang kunde jag inte fått. Nästa vecka komemr jag förmodligen få prata med deras Creative Director. Fortsättning följer...

I dag presenterade vi slutresultat och kundresa inför klassen. Likaså det gick över förväntan och vi fick massa bra feedback. Det blev ett värdigt avslut för dessa svajiga veckor!

Det är viktigt att fira sina segrar. I går gjorde jag det på detta vis:



Nu stunder en helg i firandets tecken, med Kalmarbesök, tv-spel, film och annat...

I går bjöd vår klass in Hyper Islands andra två klasser på fotbollsturnering på Järdet. jag var, precis som i min forna fotbollskarriär i Högsrumm FF, uppe på topp. Löpvillig. Rättplacerad. Men att göra mål har aldrig varit min starka sida. Sumpade säkert 6,7 skott mot målvakten. Dessutom sprang jag ihop med min lagkamrat Fred i sista matchen och drog på mig en rejäl lårkaka. Surt. haltar gör jag. Men jävligt kul att jaga boll igen.

Det blev för övrigt jämna kamper mot Digital Media 11 och Interactive Art Director 10. Men vi drog längsta strået - 1-0, 1-0 - och visade vilka som är kungar på Hyper Island.

Jag mailade fyra av fem "miljövänliga" byråer som jag för ett tag sedan bloggade om. Jag har fått ett svar, från Good, och dom är inte ens en reklambyrå, mer av en upplysare. Det känns sådär. Miljöfokus - ja. Duktiga - mja. Efter att ha mailat ett antal påminnelser som fortfarande inte resulterat i något svar har jag för tillfället lagt de "miljövänliga" byråerna på hyllan. Tyvärr.

Det är så många kriterier jag vill ska bli uppfyllda. Det ska vara en byrå som gör professionella och intressanta grejer, som helst ligger nära havet i ett varmt land, som har fina lokaler, som har trevliga anställda och en bra atmosfär. Det är svårt som FAN att hitta en byrå som känns rätt, som verkar uppfylla alla dessa "krav". Speciellt genom en fasad, en hemsida. Förmodligen finns det ingen som uppfyller alla mina önskningar. Och om den byrån nu finns är den jävligt svårfunnen. Jag har säkert besökt upp emot 80 byråhemsidor. Runt 10 av dom har jag markerat som spännande.

På andra sidan jorden har jag dock hittat tre stycken som känns Johan Blomborg, som verkar vara ställen där jag skulle kunna trivas, ha jävligt kul och lära mig mycket nya saker.

1. RESN, Nya Zeeland

2. Mekanism, San Francisco

3. Salted Herring, Nya Zeeland

Jag har nu skickat dom varsin praktikansökan. *Håller tummarna*

Men det är ett svårt och frustrerande sökande det här. En del av de byråer jag sökt blir säkert översköljda med praktikmail. De flesta byråer har ingen specifik jobb/praktikmail utan bara en allmän adress - dvs det är dit ALLA mail kommer. Hur ska man sticka ut i mängden? Hur ska man lyckas sno några värdefulla sekunder/minuter av deras värdefulla tid? När jag undersöker besöksstatistiken från min portolio upptäcker jag att INGEN av de som jag mailat till ens varit inne och vänt. Inte ens killen från TCG som kommenterade mitt förra byrå-inlägg och som jag mailat med fram och tillbaka har varit inne och kollat. Det är ganska frustrerande och skrämmande.

Ovissheten inför praktik och framtid suger mycket kraft ur mig just nu. Precis som magen min.

Men jag ger inte upp!

Sweet-NESS

Jag tog verkligen ut mig under förra modulen(vad typ en kurs heter på Hyper Island). Det var 3 parallella projekt som jag försökte göra bäst i världen samtidigt. Att lägga ribban högt är något jag gör allt för ofta, som den perfektionist jag är. Och jag brukar nästan alltid hoppa över den där ribban, även om den ibland ligger kvar och darrar. När den darrar blir jag lite besviken på mig själv för att jag inte gjorde hoppet perfekt. Isåfall går jag tillbaka och gör ytterligare ett hopp. Viljan att alltid prestera på topp kan verkligen ta kol på en, vilket den nog gjorde efter förra modulen.

Det var sena nätter eller tidiga morgnar, oregelbundna måltider, bara skoltid och ingen fritid. Under två nätter som följde hade jag oerhört svårt att somna. Hög puls, massa tankar, magont och ångestkänslor. Mediavärlden är en stressig värld. Saker ska levereras i tid och krativiteten ska flöda. Ibland vill man verkligen bara göra något annat, typ sitta och sortera kuvert på ett tryckeri på en stol en hel dag. Inte behöva använda hjärnan. Bara göra. Slippa pressen.

Men saken är ju den att den där ribban som läggs upp, läggs upp av mig själv. Det är jag som väljer hur högt den ska ligga, om den ens ska ligga. Att lägga den högt och hoppa över kräver mycket energi, ger en jävla kick och är utvecklande, men det är lätt hänt att kraven då höjs inför nästa hopp, både från mig själv och andra. Att lägga ribban lägre kräver inte lika mycket energi men ger samtidigt inte samma kick och utveckling.

Jag har lärt mig att jag inte kan vara på topp hela tiden utan att, på ett eller annat sätt, må skit i slutändan. Jag måste få tillfälle att andas ut, ta det lugnt, leva carpe diem. Det spelar inte så stor roll om det handlar om snowboardåkning i Fjätervålen, en helkväll med ett blodigt tv-spel eller en blöt fylla med massa kära ansikten i Malmö. Alla är dom avkoppling på olika sätt som får mig att inte ägna en endaste liten tanke på skola, stress och press. Små avbrott som jag helt enkelt måste unna mig, annars dör kreativiteten och motivationen tillsammans med mig.

Sen så kan jag ju också försöka sänka ribban under vissa perioder och försöka nöja mig med att inte prestera fullt ut. Det är svårt.

Pixar och Double Negative kom till Hyper Island och berättade lite om hur de skapar filmer och effekter. Mycket välkommet och spännande.

Double Negative är en Visual Effects-studio som gjort effekter till filmer som Cloverfield, The Dark Knight, Hell Boy 2, The Born Ultimatum m fl och visade upp hur de skapat gigantiska folkmassor till den kommande filmen Änglar & Demoner. Pixar  tog oss igenom hela sin produktionsfas, från story till compositing och vi fick se exklusiva smakprov och kreativa lösningar från deras kommande film Up. Man fick en hel del spännande info, som att det generellt sett tar en vecka för en animatör att skapa 2 sekunders animation, att ljussättning tar mest tid efter animering, att animatörerna fick gå kockskola innan Ratatoille, att  Pixar oftast lägger ett år eller mer på att få till huvudkaraktären som de vill, eller att de aldrig använder Motion Capture när de animerar, utan all animation är skapad för hand och ur huvudet.

 

A group of Digital Media students from Hyper Island teamed up with Kollektivet Livet and went down to Berlin over a weekend to paint a giant wall. This is an improvised documentary about that.


Hyperlove - The Story Behind The Wall from Johan Blomborg on Vimeo.

Jag var på väg till skolan och Reklamnissarna på t-banan bytte affischer, så jag passade på att sno en gigantisk cola-affisch.



En stor affisch är en sådan sak som man först tycker är skitcool. Men sedan tänker man: "vad fan ska jag med en sån här till?". Hänga upp den på väggen känns lite väl "hej jag är 12 år och har massa kp-posters på väggarna". Klockan 4 i natt, efter en streamad fotbollsmatch och en del tokigheter på skolan, skulle Sebastian sova lite, så jag kom att tänka på inomhuskojor man gjorde som liten. Ett bord, några filtar, massa kuddar och en drös Kalle Anka-tidningar.

Och så kom planschen till nytta.

Klockan slår snart midnatt och här är det ett jäkla zoo.

"Men nu är det i alla fall över", som programledaren i Varan-TV sa i den där sketchen med de plågade judarna (HÄR).

Alltid lika skönt när en modul är över. Denna gång har det blivit väldigt många sena nätter och även helgarbete, men både jag och min kompanjon Ina och våra Art Directors Anna och Johan är väldigt nöjda över slutresultatet. Uppdraget var att designa om Biblioteket.se samt skapa ett test där du genom att svara på frågor ställda av klassiska litteratur/bibliotekskaraktärer ska hitta vilken karaktär just du är i världslitteraturen. I dag presenterade vi vårt koncept på engelska och fick bra omdömen från jury och publik.

Det är viktigt att fira sina segrar. I kväll firas det med gifflar, mjölk, Röyksopp och nya säsongen av Lost.

Ina och jag


Hemsidan


Testet




Större version


Tidig logotyp jag designade som tyvärr inte passade in i den övriga designen.

Först


Sedan


Och om ni vill se den i större format:

Escape of the Birds

Sådär ja. Då var Grupp 10 äntligen klar med affärsplan och konceptbok för vår affärsidé Socialize.

Socialize är en positionsbaserad tjänst för din smartphone/3G-mobil som öppnar upp för socialisering med andra människor i vår generellt gråa och stela vardag. Kan tyvärr inte gå in mer på detaljer i dagsläget...

På onsdag ska vi presentera vår affärsplan och idé inför högt upsatta bankmän och riskkapitalister. Antingen får vi tummen upp eller tummen ner.

Medan de andra främst sysslat med den tunga affärsplanen och ekonomibiten har jag pysslat med grafisk profil/ konceptbok den senaste veckan, och i inatt sov jag bara 3 timmar (som det alltid blir kvällen innan deadline). Visst hade jag kunnat slipat ännu mer, men tiden räckte helt enkelt inte till. Måste ändå säga att jag är nöjd över resultatet och min egna/gruppens insatts.

Nu ska jag in till stan för att lämna tillbaka mitt tredje par skor och försöka få lite sömn innan kvällens festligheter.

Logotypen