Karlshamn - here I come
Idag var det den stora packardagen. Var över till gamla huset på Öland och staplade in soffa, bord, stolar, hylla mm i morsans hästtransport. Kan meddela att möblerna går i brunt, orange, vitt och grönt och att det är de färgerna som kommer dominera min nya bostad. Denna gången ska det bannemig inte bli något identitetsfattigt och blåtapetserat pojkrum med spelplanscher hängandes på väggarna. Nu ska det bli vuxet, stilrent, trivsamt och mysigt. Givetvis kommer jag inte kunna nå mina inredningsdrömmer med en gång, men jag ska jobba på det tills jag blir nöjd.
Imorgon är det den stora flyttardagen. Jag flyttar alltså till Karlshamn för att plugga Medieteknik i 3 år. En utbildning som på pappret verkar passa mig perfekt. Vad jag ska bli vet jag inte, men något inom grafisk formgivning/rörlig bild känns i dagsläget oerhört lockande. Karlshamn är väl med sina 25-30 000 invånare inte direkt min drömstad för tre års studier, men jag kommer bara ha en timmes tågfärd till Lund (där många av mina polare pluggar) och det finns faktiskt en stripklubb i staden vilket inte luktar kattskit. På söndag drar nollningen igång och jag hoppas på att få träffa många härliga människor och sluta en del band för framtiden.
Jag känner mig faktiskt väldigt pepp på att börja plugga. Jag har ju ändå vart ute och sett världen. Roadtrip genom Europa, surfing på Bali, chill i Thailand och bartender/konsertliv i London. Visst hade jag velat se USA, Nya Zeland och Japan, men det får bli framtida projekt. Det ska framförallt bli skönt att flytta hemifrån och bli lite indipendent. Skönt att bara ha sig själv att tänka på. Nu är det dock så att jag ska dela lya med en hittills okänd person. Vi delar kök och badrum men jag kommer ha 2 rum på 29 kvadrat + balkong. Vi får hoppas att det inte blir nått psycho som kommer in på mitt rum på natten och slickar mig i örat.
Visst känns det lite vemodigt att lämna Kalmar. Även om denna mysiga kuststad just nu spelat ut sin roll i mitt liv har jag så många minnen och vänner härifrån. Men Kalmar finns alltid kvar (är ju trots allt bara 1.45 hem med bil) och vännerna kommer jag hålla fast vid tills döden skiljer oss åt. Just nu ska det bara bli skönt att få en nystart, börja om från början. Nu väntar nya utmaningar, ny omgivning och nya människor. Mitt nya liv börjar imorgon.
Kommer tyvärr inte ha bredband i lägenheten under den kommande veckan, men jag hoppas på att kunna snylta lite på skolans datorer för att slänga iväg ett par blogginlägg. Lär bli en händelserik vecka som jag vill att ni läsare ska få ta del av. Annars är jag tillbaka på riktigt den 3:e september. Stay tuned!
Imorgon är det den stora flyttardagen. Jag flyttar alltså till Karlshamn för att plugga Medieteknik i 3 år. En utbildning som på pappret verkar passa mig perfekt. Vad jag ska bli vet jag inte, men något inom grafisk formgivning/rörlig bild känns i dagsläget oerhört lockande. Karlshamn är väl med sina 25-30 000 invånare inte direkt min drömstad för tre års studier, men jag kommer bara ha en timmes tågfärd till Lund (där många av mina polare pluggar) och det finns faktiskt en stripklubb i staden vilket inte luktar kattskit. På söndag drar nollningen igång och jag hoppas på att få träffa många härliga människor och sluta en del band för framtiden.
Jag känner mig faktiskt väldigt pepp på att börja plugga. Jag har ju ändå vart ute och sett världen. Roadtrip genom Europa, surfing på Bali, chill i Thailand och bartender/konsertliv i London. Visst hade jag velat se USA, Nya Zeland och Japan, men det får bli framtida projekt. Det ska framförallt bli skönt att flytta hemifrån och bli lite indipendent. Skönt att bara ha sig själv att tänka på. Nu är det dock så att jag ska dela lya med en hittills okänd person. Vi delar kök och badrum men jag kommer ha 2 rum på 29 kvadrat + balkong. Vi får hoppas att det inte blir nått psycho som kommer in på mitt rum på natten och slickar mig i örat.
Visst känns det lite vemodigt att lämna Kalmar. Även om denna mysiga kuststad just nu spelat ut sin roll i mitt liv har jag så många minnen och vänner härifrån. Men Kalmar finns alltid kvar (är ju trots allt bara 1.45 hem med bil) och vännerna kommer jag hålla fast vid tills döden skiljer oss åt. Just nu ska det bara bli skönt att få en nystart, börja om från början. Nu väntar nya utmaningar, ny omgivning och nya människor. Mitt nya liv börjar imorgon.
Kommer tyvärr inte ha bredband i lägenheten under den kommande veckan, men jag hoppas på att kunna snylta lite på skolans datorer för att slänga iväg ett par blogginlägg. Lär bli en händelserik vecka som jag vill att ni läsare ska få ta del av. Annars är jag tillbaka på riktigt den 3:e september. Stay tuned!
Jag har fått nog!
Nej, nu får det fan vara slut! Att ställa världens tråkigaste och mest slentrianmässiga frågor "Allt bra?" och "Hur är läget?" till någon man halvkänner på stan/när man är ute på krogen är INTE okej. Varje gång jag själv gör det blir jag så oerhört förbannad på mig själv. Jag ser ner på mig själv som en liten misslyckad och papetisk varelse. Dessa frågor fyller noll funktion då man allid vet vad man kommer få för svar tillbaka. Även om personen man frågar mår skit kommer man ändå få svaret att allt är bra. Hur svårt ska det egentligen vara att ens vara lite annorlunda, anstränga sig lite för att komma på nya infallsvinklar och frågor att ställa. Om man inte kommer på någon bättre fråga kan man lika gärna låta bli att ta snacket. Det räcker med att säga "Tjena!" eller bara nicka lite på huvudet för att åtminstone visa lite artighet.
Har ni några bra förslag på shyssta inledningsfraser?
Har ni några bra förslag på shyssta inledningsfraser?
Joppa är hård i magen
Joppa ringer. Han säger att han sitter och skiter i ett mörkt badrum. Han har inte orkat tända badrumslampan. "Lyssna här" säger han och så håller han telefonen så att jag verkligen ska höra att det plumsar. Det låter hårt, lite som en sten. Vi pratar vidare, bestämmer planer inför kvällen (Sofia - vi ska vara hos Joppa vid 6 eller 7, så kom så fort du slutar) och jag säger att det låter skitbra. Då säger Joppa "På tal om skitbra, lyssna på det här", och så plumsar det i mitt öra igen. Jag lägger på luren. Joppa satt förmodligen kvar ett tag till, myste i mörkret och tänkte "det där gjorde jag allt bra".
Jag kan inte låta bli att uppskatta killens humor.
Jag kan inte låta bli att uppskatta killens humor.
Jag blir druggad
Schäfer har lånat spelet Okami av mig och eftersom jag flyttar på lördag och han drar till Oslo på tisdag är jag väldigt angelägen om att få tillbaka det. Han har spelet hos sin morsa på landet och eftersom han idag ska ut dit för ett tandläkarbesök ger jag han en liten påminnelse.
Jag skickar ett sms: Jocke satt och hade framtidsdrömmar om en porrig tandläkare då han plötsligt hörde en röst viska "Okami, Okami".
Jocke svarar: Sen blev allt svart och allt Johan fick var en fetdolme druggad i pannan.
Jag varnar dig Jocke - Om jag inte får spelet kommer jag ta till högst ogästvänliga metoder. Det första steget blir att lägga upp den bild vi tänkt ha på din svensexa/ditt bröllopp här på bloggen. Och det kära läsare, det är ingen vacker bild.
Jag skickar ett sms: Jocke satt och hade framtidsdrömmar om en porrig tandläkare då han plötsligt hörde en röst viska "Okami, Okami".
Jocke svarar: Sen blev allt svart och allt Johan fick var en fetdolme druggad i pannan.
Jag varnar dig Jocke - Om jag inte får spelet kommer jag ta till högst ogästvänliga metoder. Det första steget blir att lägga upp den bild vi tänkt ha på din svensexa/ditt bröllopp här på bloggen. Och det kära läsare, det är ingen vacker bild.
Skrivkramp
Det värsta man som skribent kan råka ut för är fenomenet skrivkramp. Igårkväll var jag tvungen att färdigställa två maffiga spelrecensioner till Barometerns fredagsnöje men kreativiteten och skrivarglädjen infann sig inte alls. Jag började skriva vid 23.00. Jag var trött, mina ögon värkte, formuleringarna kom inte till mig och klockan blev mer och mer. Jag började få ångest, började svettas och fick gång på gång gå iväg för att finna inspiration. Färdig blev jag, men då var klockan nära 4 på morgonkvisten. Om jag lyckades spotta ur mig något bra får ni dömma själva imorgon.
Skojade bara
Hoppas att alla förstår att jag bara skämtade om tatueringen imorse. Annars kan ni känna er blåsta! Skulle nog aldrig ens få för mig att rista in något i huden.Men om det blir aktuellt i framtiden tatuerar jag in Varan TV-ödlan eller något spelrelaterat på överarmen.
Nu ska jag spela Bioschock hela natten och skriva färdigt recensionerna till Fredagsnöjet.
Puss och kram, kiss och bajs på er!
Nu ska jag spela Bioschock hela natten och skriva färdigt recensionerna till Fredagsnöjet.
Puss och kram, kiss och bajs på er!
Tandläkarbesök
Att besöka tandläkaren är alltid en skräckblandad förtjusning. Man är rädd för att man ska ha hål, rädd för att få man ska få glåpord kastade i ansiktet av tandläkaren och dessutom har man den där jävla lampan i ögonen udner hela undersökningen. Samtidigt är det ganska skönt att ligga där och bli ompysslad och smaka gott i munnen efteråt. Förra gången blev damen jag hade uppriktigt förbannad över att jag inte skötte mitt tandkött särskilt bra. Jag kunde höra hennes ilska i rösten.
Med damens ord ringandes i bakhuvudet förberedde jag mig därför inför detta tandläkarbesöket, och det gick utmärkt. Började använda tandtråd förra fredagen i förebyggande syfte, något jag givetvis kommer fortsätta med. Och även om det är för mitt eget bästa känns det ändå skönt att slippa tandläkarens påhopp.
Jag har fortfarande inte haft ett hål i hela mitt liv men jag fick en liten varning om en visdomstand som kanske kommer bli uppkäftig i framtiden.
359 kr gick kalaset på.
Med damens ord ringandes i bakhuvudet förberedde jag mig därför inför detta tandläkarbesöket, och det gick utmärkt. Började använda tandtråd förra fredagen i förebyggande syfte, något jag givetvis kommer fortsätta med. Och även om det är för mitt eget bästa känns det ändå skönt att slippa tandläkarens påhopp.
Jag har fortfarande inte haft ett hål i hela mitt liv men jag fick en liten varning om en visdomstand som kanske kommer bli uppkäftig i framtiden.
359 kr gick kalaset på.
Tatuering!
Har inte riktigt pratat om detta med någon i min närmsta krets. Som vanligt är jag världens största velare, men efter en veckas funderingar och övervägningar har jag kommit fram till att jag ska tatuera mig! Det ni! Varför inte liksom? Tror inte på sånt där trams att man ångrar sig när man blir äldre. Man kommer istället titta på tatueringen och minnas sin ungdom, alla härliga människor och upplevelser. Jag är förmodligen ganska påverkad av Schäfers häftiga kroppsmålningar, men jag vill verkligen ha en tatuering! Det är min egna vilja. Det kommer kanske som en chock, men jag vill faktiskt ha något "vanligt" motiv. Vågar inte satsa på något unikt då jag kanske kommer tröttna på det. Det kommer antingen bli en kinesisk drake eller ett kinesiskt tecken på högra bröstet, kanske en liten tribal på vaden, kanske ett ankare på högra överarmen. Så bli inte förvånade om jag nästa vecka kommer och säger "titta här!" eller "vill du se vad jag har gjort?".
Manliga Apotekare är slackers!
Jag - "Tja! Johan från kundcentrum här. Jag skulle kopplat över en kund men jag ser att hon redan slängt på luren".
Apotekaren - "Ja det låter alldeles utmärkt!"
Apotekaren - "Ja det låter alldeles utmärkt!"
Kalmartjejer gör bort sig i Slitz-TV
Nu snor jag lite från Petter Rodhelinds blogg, men detta är fan värt att skriva om.
Slitz TV har alltså varit i Kalmar och tagit tempen på utelivet, men har även passat på att sexförhöra brudar över 20 som fortfarande är kvar i fjortis-stadiet.
När jag ser detta klipp vill jag bara sjunka ner och dö, jag vill fly så långt bort från Kalmars tragiska uteliv det bara går, jag vill aldrig mer återvända till staden.
Tur att Kalmar ändå är så stort att jag inte känner eller ens känner igen dessa brudar.
"Jag suger hans kuk"... ... ...Vad i helvete!?
Se och döm själva.
http://www.slitz.se/slitztv/entertainment/party/?videoID=28
Slitz TV har alltså varit i Kalmar och tagit tempen på utelivet, men har även passat på att sexförhöra brudar över 20 som fortfarande är kvar i fjortis-stadiet.
När jag ser detta klipp vill jag bara sjunka ner och dö, jag vill fly så långt bort från Kalmars tragiska uteliv det bara går, jag vill aldrig mer återvända till staden.
Tur att Kalmar ändå är så stort att jag inte känner eller ens känner igen dessa brudar.
"Jag suger hans kuk"... ... ...Vad i helvete!?
Se och döm själva.
http://www.slitz.se/slitztv/entertainment/party/?videoID=28
Sista dagen på jobbet
Då har jag börjat min sista dag här på Apotekets Kundcentrum, ett jobb jag varit kvar på alldeles för länge. Jag tar det nog ganska chill idag, kollar lite klipp på youtube och lyssnar på last.fm. Jag minns tiden då jag var ny här. Allt var nytt, lite spännande och jag jobbade heltid. Men jag blev beväm, blev kvar, bodde hemma för att tjäna ihop pengar.
Efter ett halvårs heltidsanställning pallade jag inte längre. Apoteket hade sugit ut min livsenergi och kreativitet. Jag mådde inte bra, kände mig inte hel. Apoteket var raka motsatsen till det underbara gymnasiet, ett abrubt steg bort från mitt ultrasupermegaturbo-sociala liv. Jag trivdes inte alls. Jag började jobba 4- och 6-timmarspass 3 eller 4 gånger i veckan, jag började ta raster och luncher när jag kände för det, även om jag inte fick och jag lärde mig att mygla så mycket som möjligt. Från att ha tagit 20 samtal i timmen la jag mig på stadiga 8-10. Det kändes bra. Och så har det fortsatt tills denna underbara dag.
Apoteket har dock varit bekvämt och en helt okej inkomstkälla. Jag har kunnat anpassa mina arbetstider och jag har alltid fått jobb efter att ha kommit hem från en resa. Men nu är det över! Eller rättare sagt - klockan 20.00 är det över!
Efter ett halvårs heltidsanställning pallade jag inte längre. Apoteket hade sugit ut min livsenergi och kreativitet. Jag mådde inte bra, kände mig inte hel. Apoteket var raka motsatsen till det underbara gymnasiet, ett abrubt steg bort från mitt ultrasupermegaturbo-sociala liv. Jag trivdes inte alls. Jag började jobba 4- och 6-timmarspass 3 eller 4 gånger i veckan, jag började ta raster och luncher när jag kände för det, även om jag inte fick och jag lärde mig att mygla så mycket som möjligt. Från att ha tagit 20 samtal i timmen la jag mig på stadiga 8-10. Det kändes bra. Och så har det fortsatt tills denna underbara dag.
Apoteket har dock varit bekvämt och en helt okej inkomstkälla. Jag har kunnat anpassa mina arbetstider och jag har alltid fått jobb efter att ha kommit hem från en resa. Men nu är det över! Eller rättare sagt - klockan 20.00 är det över!
Vad tänker Stockholmsskolorna med?
Vaknar av att telefonen ringer. Det är en snubbe från yrkesutbildningen Mediepilot i Stockholm. Han pratar så snabbt att jag knappt hör vad han säger, men jag lyckas urskilja frågan "Är du fortfarande intresserad?". Jag svara snällt att jag redan blivit antagen till Medieteknik i Karlshamn, att jag var där på studiebesök och att det kändes som en grym skola.
Alltså...vad fan tänker Stockholmsskolorna med? Det är ju den 21 augusti! Plugget börjar ju typ nästa vecka. Om jag nu hade velat gå Mediepilot och varit tvungen att flytta upp till Stockholm, hur skulle jag då möjligtvis hunnit fixa lägenhet? Fick inte ens något antagningsbesked eller något meddelande om att de fått min ansökan. Och nu ringer dom och vill ha mig. Noll framförhållning!
Alltså...vad fan tänker Stockholmsskolorna med? Det är ju den 21 augusti! Plugget börjar ju typ nästa vecka. Om jag nu hade velat gå Mediepilot och varit tvungen att flytta upp till Stockholm, hur skulle jag då möjligtvis hunnit fixa lägenhet? Fick inte ens något antagningsbesked eller något meddelande om att de fått min ansökan. Och nu ringer dom och vill ha mig. Noll framförhållning!
Byxjakt
Jocke Schäfer och hans kompisar brukar på vissa fester ha något som kallas byxjakt. Denna lek går ut på att så fort en kille vid namn Johan Leion finns i närheten så ska hans byxor av. På Roskilde tog vi dock detta till en ny nivå. Leion låg i sitt tält med sin flickvän när vi plötsligt kom på oväntat besök. Vi dök ner i hans sovsäck och drog ner hans byxor, men det hela slutade med att vi fick med oss en mycket bättre fångst.
Man kan ju anta att alkoholen gjorde sitt...
Man kan ju anta att alkoholen gjorde sitt...
Att slå i huvudet
Detta är säkert fjärde gången det händer. Har lite bråttom, ska gå ut genom dörren, öppnar dörren, råkar ha kvar vänstra foten i farstun, foten funkar som dörrblock, dörren stannar upp, jag slår i huvudet i dörren.
Likaså har jag slått i mitt huvud i min förbannat stora tv lika många gånger, och det gör sjukt ont! Har många gånger trott att blodet ska börja spruta. Tv:n putar liksom ut lite från hyllan den står på, och när jag ska plocka upp något i hyllan och därefter resa mig upp, ja då smäller det.
Hatar att slå i huvudet. Vid dom tillfällerna har jag bara lust att ta fram basebollträt och släppa ut mina agressioner. Har alltid drömt om att slå sönder en tv med ett basebollträ. Om tv:n är i vägen nästa gång kanske det smäller.
Likaså har jag slått i mitt huvud i min förbannat stora tv lika många gånger, och det gör sjukt ont! Har många gånger trott att blodet ska börja spruta. Tv:n putar liksom ut lite från hyllan den står på, och när jag ska plocka upp något i hyllan och därefter resa mig upp, ja då smäller det.
Hatar att slå i huvudet. Vid dom tillfällerna har jag bara lust att ta fram basebollträt och släppa ut mina agressioner. Har alltid drömt om att slå sönder en tv med ett basebollträ. Om tv:n är i vägen nästa gång kanske det smäller.
Man måste älska Joppas sms
"För första gången önskar jag att jag hade kamera i mobilen. Sitter på toa på bygget och på dörren har nån ritat en kvinna som ligger och grenslar. Den e så fruktansvärt ful att man bara ler/skrattar åt den. T.o.m jag hade kunnat rita bättre."
Skärpning!
Har folk inget bättre för sig än att ringa till Apoteket? 67 i kö...vad är det om!? Istället för att anställa mer folk och minska kötiderna får jag sitta här och slita röven av mig. Jävla snålföretag! Som vanligt är det ingenting som fungerar här på Apotekets kundcentrum. De nyanställda får mer betalt än mig som jobbat här i över 2 år, programmet vi arbetar i hakar upp sig, cheferna är i luven på varandra och skäller ut de anställda inför de andra anställda. Inte ens linan är snabb idag. Sitter och vill muntra upp mitt dystra humör med lite musik på youtube, men internet går ju långsammare än VÄRLDENS LÅNGSAMMASTE SNIGEL!!!
Donsö - I want you back!
Har just nu värsta ångesten i magen. Det kan beror på att jag har ont i huvudet och börjar få ont i halsen. Det kan bero på att jag suttit och spelat tv-spel större delen av dagen och vet att jag måste spela ännu mer inför Barometerns deadline på torsdag morgon. Det kan bero på att jag snart ska flytta och är nervös inför alla förändringar. Det kan bero på att sommaren är slut.
Eller så beror det på att jag saknar Göteborgs skärgård så otroligt mycket. Det känns lite som Kalmar har spelat ut sin roll i mitt liv, åtminstone för nu. Vännerna flyttar och utelivet suger. Redan vid hemkomsten igårkväll ville jag omedelbart åka tillbaka till Donsö. Har haft en helt underbar helg, en perfekt avslutning på denna ganska misserabla sommar.
Sista dagen var lika mysig som den första. Jag och Jennie trotsade det blåsiga vädret och cyklade runt grannön Styrsö. Styrsö är större än Donsö och har fler backar och rikemanshus. På kvällen tog jag och tjejerna båten in till stan där vi kollade på Marit Bergman och gick på en konsert i en kyrka. Jag hade förväntat mig någon form av gospel men fick ett svenskt Coldplay fast med väldigt religiösa texter. Blev överraskad på ett bra sätt! Tycker dock det blir lite väl mycket sektstämning när folk i publiken sträcker upp händerna som om de vill komma närmre Herren.
Jag vet att jag kommer återvända till denna svenska sommaridyll, förmodligen snarare än vad jag tror. Längtar ju redan tillbaka till den underbara miljön, de öppenhjärtade människorna och den säregna skärgårdsatmosfären.
Eller så beror det på att jag saknar Göteborgs skärgård så otroligt mycket. Det känns lite som Kalmar har spelat ut sin roll i mitt liv, åtminstone för nu. Vännerna flyttar och utelivet suger. Redan vid hemkomsten igårkväll ville jag omedelbart åka tillbaka till Donsö. Har haft en helt underbar helg, en perfekt avslutning på denna ganska misserabla sommar.
Sista dagen var lika mysig som den första. Jag och Jennie trotsade det blåsiga vädret och cyklade runt grannön Styrsö. Styrsö är större än Donsö och har fler backar och rikemanshus. På kvällen tog jag och tjejerna båten in till stan där vi kollade på Marit Bergman och gick på en konsert i en kyrka. Jag hade förväntat mig någon form av gospel men fick ett svenskt Coldplay fast med väldigt religiösa texter. Blev överraskad på ett bra sätt! Tycker dock det blir lite väl mycket sektstämning när folk i publiken sträcker upp händerna som om de vill komma närmre Herren.
Jag vet att jag kommer återvända till denna svenska sommaridyll, förmodligen snarare än vad jag tror. Längtar ju redan tillbaka till den underbara miljön, de öppenhjärtade människorna och den säregna skärgårdsatmosfären.
Varför?
"Jag tänker på dig jämt. Jag saknar dig. Jag har aldrig träffat en så bra kille som dig. Du är så bra. Tack för allt jag fått av dig."
Många vackra och värmande ord. Men just nu känns dom väldigt avlägsna och bakåtsträvande.
Snart börjar mitt nya liv.
Många vackra och värmande ord. Men just nu känns dom väldigt avlägsna och bakåtsträvande.
Snart börjar mitt nya liv.
Hur kommer det sig?
Efter helgens tågresande har det varit omöjligt att undgå en sak: Alla tjejer som jobbar på SJ har stora rövar, ankrövar, sådana bakdelar som är för stora i förhållande till resten av deras kroppar. Nu är ju jag inte den som vanligtvis klagar på välformade och fyllig rövar, men dessa tjejers bakdelar är ändå för stora. Man ser tjejens ansikte och tänker "shit vilken drömbrud", men så går hon förbi en och drömbilden går i kras.
Hur kommer det sig att alla tjejer på SJ har stora rövar?
Alternativ 1 - SJ ställer krav på att alla deras kvinliga anställda ska ha stor röv. De har en fråga på anställningspappret som lyder: "Har du stor röv?". Om man svarar nej så är det kört.
Alternativt 2 - De anställda har för lite att göra under resorna och äter då alldeles för mycket chips och Snickers så fort ingen resenär är i närheten.
Alternativt 3 - SJ:s arbetsbyxor har inlägg som gör att tjejernas rövar ser betydligt större ut än vad de egentligen är.
Eric: Du borde ju ändå har ett svar på detta, du som har jobbat på SJ halva livet. Hjälp mig med denna är du snäll.
Någon annan som vet svaret?
Hur kommer det sig att alla tjejer på SJ har stora rövar?
Alternativ 1 - SJ ställer krav på att alla deras kvinliga anställda ska ha stor röv. De har en fråga på anställningspappret som lyder: "Har du stor röv?". Om man svarar nej så är det kört.
Alternativt 2 - De anställda har för lite att göra under resorna och äter då alldeles för mycket chips och Snickers så fort ingen resenär är i närheten.
Alternativt 3 - SJ:s arbetsbyxor har inlägg som gör att tjejernas rövar ser betydligt större ut än vad de egentligen är.
Eric: Du borde ju ändå har ett svar på detta, du som har jobbat på SJ halva livet. Hjälp mig med denna är du snäll.
Någon annan som vet svaret?
Musikmagi
Herrejävlar! Refrängen slår emot mig som en 20 meter hög våg av världens starkaste känslor. Gåshuden är total, hundraprocentig. Det är ren och skär musikmagi. Det är något av det bästa jag har hört på hela sommaren, något av det bästa jag hört på hela året.
Crazy 8's från Mae´s senaste album Singularity är en solklar kandidat till årets låt. Vad du än gör - missa den inte!
Crazy 8's från Mae´s senaste album Singularity är en solklar kandidat till årets låt. Vad du än gör - missa den inte!
En svensk idyll
| |
Semester i Göteborg
Nu sätter jag mig på tåget mot Göteborg och Donsö för att hälsa på min Londonkompis Jennie. Tyvärr verkar vädret bli pung, men man får göra det bästa av situationen. Ikväll blir det Timbuktu och imorn blir det lite båtutflykter. Ska försöka besöka Bratten och andra småöar och ta lite kort.
Har precis fyllt mp3-spelaren med massa ny musik som ska avnjutas på tåget. Är sjukt pirrig och exalterad över både Mae's och Junior Senior's senaste.
Kommer inte bli så många uppdateringar här på bloggen de närmsta dagarna, men förvänta er massa nya inlägg redan på lördag kväll!
Puss o kräm på er alla rövare
Har precis fyllt mp3-spelaren med massa ny musik som ska avnjutas på tåget. Är sjukt pirrig och exalterad över både Mae's och Junior Senior's senaste.
Kommer inte bli så många uppdateringar här på bloggen de närmsta dagarna, men förvänta er massa nya inlägg redan på lördag kväll!
Puss o kräm på er alla rövare
Det var du och jag mot världen
Det var hela två år sedan nu.Jag vet inte varför vi skildes åt, men nu efter att jag kom upp från gymmet började jag sakna dig något enormt. Innerst inne visste jag ju att det vi hade var något vackert, något som var djupare än kärlek. Jag älskade dig, det gjorde jag. Det var du och jag mot världen. Vi var menade att hålla ihop för resten av våra liv. Men så bröt vi upp. Vems fel var det egentligen? Du var ju så otroligt söt, kanske för söt. Jag hade mognat och växt ifrån det där med söthet. Jag ville testa något mer vuxet, något farligt. Jag vände mig till det svarta, till mörkret. Samtidigt trodde jag att du var dålig för min mage. Jag fick en konstig känsla när jag tog in dig. Nu när jag kom upp från gymmet kunde jag inte längre hålla mig. Jag tog in dig en gång, svepte dig, slukade dig. Men min törst var inte släckt. Så jag tog in dig en gång till och njöt i fulla drag. Nu vet jag inte om detta var bra eller dåligt. Ångesten kanske kommer, men just nu ångrar jag ingenting.
Du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta kära Oboy. Det var du och jag. Kan det bli vi två igen?
Wilson Productions sitter uppe
Min vän Erik "Bratten" Lindebratt driver medieföretaget Wilson Productions här i Kalmar med sina två polare Fredrik och Jacob. Igår hade dom mycket att göra så Erik sa att han skulle "kvällsjobba". Idag klockan 09.30 pratar jag med honom på msn och det visar sig att han har suttit uppe hela natten. Erik är en mästare på att jobba sent och sitta uppe länge, men detta slår ju alla rekord. Han kommer vara så fucked ikväll!
Även om han ser helt okej ut just nu där han sitter vid sin dator.
Även om han ser helt okej ut just nu där han sitter vid sin dator.
Snart är det kört
Imorse avslöjade min mor att hon - precis som min far - är en flitig läsare av min blogg.
"Det är så bra att du har den där bloggen. Då kan man ju ha koll på hur du mår och vad du gör. Du avslöjar ju aldrig någonting annars."
Snart sprider dom väl min blogg till hela tjocka släkten, och då kommer jag inte undan! Då kommer jag vara en jagad man.
Morsan: Du får gärna slänga in en kommentar då och då. Du trycker bara på knappen "kommentarer" under texten, fyller i ditt namn, skriver det du ska och fyller sedan i koden som kommer upp. Puss
Pinsam tystnad
Ringde precis en tjej till mig på Apoteket, 82a var hon. Hon ville att jag skulle göra en beställning till ett lokalt apotek. Det konstiga var att hon mestadels var helt tyst i luren, även om jag ställde massa frågor och gav förslag på hur vi skulle gå tillväga. Hon velade över självklara saker och kändes allmänt ängslig. Antingen måste hon haft sex under tiden så att hon inte tänkte på mig eller så ville hon att jag skulle prata så hon fick höra min mysiga telefonröst. Det kändes lite som när man är på dejt med en tjej man tidigare endast träffat på fyllan och då den där pinsamma tystnaden uppstår. Ingen tar initiativet och båda parter letar febrilt efter intressanta och meningslösa samtalsämnen. Jag vred på mig här i stolen och visste inte riktigt hur jag skulle tackla det hela. 13 minuter pågick samtalet. Måste varit tyst hälften av den tiden.
Jag hatade Ramne
Första gången jag träffade Johan "Ramne" Ramnebrink hatade jag honom något oerhört. Min vän Rikard Edvardsson hade fyllt år (14 kanske) och Ramne med tillhörande kompis kom och hälsade på med sina fula små mopeder. Med sig hade dom en inslagen singel (Bahamens Who Let The Dogs Out ) som Rikard blev vansinnig över att få. Jag ogillade Ramne från första gången jag såg honom och det blev inte bättre när han öppnade käften. Han var spydig, kaxig och allmänt uppkäftig. Killen hade ju till och med piercing!
Det roliga är att denna snubbe nu är en av mina bästa vänner. Våra vägar möttes återigen under slutet av gymnasiet, då genom min vän Joppa, och då blev intrycket annorlunda. Nu saknar jag faktiskt min Ramne. Han har flytt till Stockholm för praktik och brudar. Lustigt hur det kan bli här i livet.
Det roliga är att denna snubbe nu är en av mina bästa vänner. Våra vägar möttes återigen under slutet av gymnasiet, då genom min vän Joppa, och då blev intrycket annorlunda. Nu saknar jag faktiskt min Ramne. Han har flytt till Stockholm för praktik och brudar. Lustigt hur det kan bli här i livet.
Jävla skit!
Så sjukt jävla störande. Efter att ha suttit och spelat lågbudgetspelet Vampire Rain i 4 timmar skulle jag ut och gå en kvällspromenad med lite musik i öronen. Jag hade satt min kära mp3-spelare Iriver e10 på ladding. Men när jag skulle dra ut usb-kontakten ur spelaren så ville den inte lossna. Jag slet, vickade och gjorde allt för att få bort den, men det gick inte, den satt stenhårt. Jag HATAR när företag måste tillverka egenproducerade och annorlunda usb-kontakter. Kan dom inte bara ha någon simpel variant som alla andra!? Nu har jag ingen som helst jävla aning hur jag ska få bort sladden utan att förstöra något. Jag vill ju liksom inte gå runt med sladden i fickan, även om jag blev tvungen till att göra det igår. Kommer nog bli tvungen att hitta världens minsta skruvmejsel, skruva upp mp3-spelaren och försöka lirka ut USB-kontakten den vägen. Att elektronik ALLTID ska krångla när man som mest behöver den! FAN!
I-sprikit
Nir min vir litin hidi min missi skimmi sikir fir sig. In iv di sikirna vir itt priti kinstigi sprik, ich i-sprikit vir nig dit kinstigisti vi kim pi. Sim ni kinski firstir gir i-sprikit it pi itt min ski biti it illi vikiler mit i:n. I skriftlig firm ir dick i-sprikit mickit sviriri itt firsti sig pi.
Mitt fiviritird pi i-sprikit ir itan tvikan: GRISHIPPI.
Firstir ni nigit ivirhividtigit?
Mitt fiviritird pi i-sprikit ir itan tvikan: GRISHIPPI.
Firstir ni nigit ivirhividtigit?
Dagens sjukaste och roligaste länk
Om ni vill få er ett välbehövligt och gott skratt så spana in detta. Läs dock texten innan ni tittar på bilderna! Killar i tajta trikåer är ju aldrig fel liksom...eller?
Bruduslingar
Sitter här på jobbet och kikar runt på folks bloggar i brist på annat. Något som stör mig som satan är att nästan alla tjejer - åtminstone dom vars bloggar av någon konstig anledning är de mest besökta på blogg.se - uteslutande bloggar om kläder och mode. Visst är mode och utseende viktigt för det motsatta könet och jag är fullt medveten om att tjejer vill ha 12000 par skor i garderoben, men hur kul kan det egentligen vara att skriva om det? Hur kul kan det vara när ens liv uppenbarligen endast kretsar kring en enda sak? Vad har dessa unga kvinnor för slentianmässiga och tråkiga liv egentligen? Jag vill fan inte läsa om massa tyg och utseendefixering och jag förstår inte hur dessa bloggar kan ha så många besökare. Jag vill att bloggar ska vara personliga och roliga, att folk ska öppna sig och skämma ut sig. Vad är annars meningen med att ha en blogg? Skärpning bruduslingar!
Detta är väl egentligen det enda mode som är okej att blogga om.
Detta är väl egentligen det enda mode som är okej att blogga om.
Jag behöver något
Jag har känt det i två dagar nu. Jag har känt mig rastlös och hängig och jag tror jag vet vad det beror på - Jag behöver något nytt i livet. Jag behöver lite fart och fläkt. Jag behöver adrenalin. Jag behöver något som tar mig bort från slentrianen, något som sysselsätter mig och gör att jag känner mig levande på ett nytt sätt. Men hur ska jag råda bot på detta? Ny omgivning, nytt folk, nya sysselsättningar? Eller så behöver jag - utan att låta alltför tragisk eller tjatig - helt enkelt hitta en flickvän, hitta kärleken. Jag tror jag är så van att hela tiden ha saker att göra att jag blir rastlös och inte trivs i min tillvaro när det inte finns något att göra. Det ska bli otroligt skönt att flytta till Karlshamn och börja plugga. Det blir en välbehövlig nystart.
Något som just nu är en bra medicin är White Stripes nya album Icky Thump. Idag har jag lyssnat igenom det två gånger - först när jag va ute och promenerade och sedan när jag lagade mat - och det är hittills helt enkelt sjukligt bra. Hårt, enkelt, svängigt och lekfullt. Det känns som om Icky Thump har fyllt något tillfälligt tomrum i mitt musikförråd, något jag varit utan alldeles för länge.
Något som just nu är en bra medicin är White Stripes nya album Icky Thump. Idag har jag lyssnat igenom det två gånger - först när jag va ute och promenerade och sedan när jag lagade mat - och det är hittills helt enkelt sjukligt bra. Hårt, enkelt, svängigt och lekfullt. Det känns som om Icky Thump har fyllt något tillfälligt tomrum i mitt musikförråd, något jag varit utan alldeles för länge.
Jag lämnar Bratten men åker till Bratten
Nästa torsdag beger jag mig till Göterborg - eller närmare bestämt Donsö i Göteborgs skärgård - för att hälsa på min Londonkompis Jennie. Jag går in på hitta.se för att se vart Jennie bor och upptäcker till min stora förtjusning att det finns en ö norr om Donsö som heter Bratten.
Bratten - Om jag hittar någon vägskylt ska jag bannemig skruva ner den, slå in den och lägga den under din gran nästa julafton. Men då måste du lova mig att du och din framtida familj bosätter sig på Bratten. Det är det enda jag begär.
Bratten
Bratten
Bratten - Om jag hittar någon vägskylt ska jag bannemig skruva ner den, slå in den och lägga den under din gran nästa julafton. Men då måste du lova mig att du och din framtida familj bosätter sig på Bratten. Det är det enda jag begär.
Bratten
Bratten
Tankar på cykeln hem från Eric
- Det blir nog Pc istället för MacBook.
- What's My Age Again med Blink 182 kommer alltid vara en de låtar som påverkat min musiksmak mest.
- Jag hatar folk som breder ut sig över hela trotoaren så jag inte kommer förbi med cykeln.
- Det är sjukt kul att skrämma folk som går mitt i vägen med mina tjutande bromsar.
- Kalmar är en underbart vacker stad, speciellt när dimman ligger på och man cyklar genom slottsallén.
- Varför har denna sommarvärmen inte innfunnit sig tidigare?
- Trots värmen känner jag skrämmande men samtidigt mysiga höstkänslor i luften.
- Jag vill bli kär.
- Hoppas jag får ett sms av Manne inatt där det står "potatismos". Det skulle betyda att han får ligga.
- What's My Age Again med Blink 182 kommer alltid vara en de låtar som påverkat min musiksmak mest.
- Jag hatar folk som breder ut sig över hela trotoaren så jag inte kommer förbi med cykeln.
- Det är sjukt kul att skrämma folk som går mitt i vägen med mina tjutande bromsar.
- Kalmar är en underbart vacker stad, speciellt när dimman ligger på och man cyklar genom slottsallén.
- Varför har denna sommarvärmen inte innfunnit sig tidigare?
- Trots värmen känner jag skrämmande men samtidigt mysiga höstkänslor i luften.
- Jag vill bli kär.
- Hoppas jag får ett sms av Manne inatt där det står "potatismos". Det skulle betyda att han får ligga.
Till farsan
En av mina spionfåglar där ute viskade nyss i mitt öra att du är en flitig läsare av min blogg. Nu när jag vet behöver du ju inte gömma dig längre. Släng gärna in en kommentar då och då! Förmodligen har du läst ett tidigare inlägg där jag skrev att jag tänkte fråga dig om sponsring till en MacBook. Men just nu lutar det år att jag köper en pc istället och kommer då kunna ro det i hamn på egen hand. Men visst - En MacBook hade ju inte suttit fel.
Då var det kört
...Kuken
Kalmarångest
Larmtorget i Kalmar kommer alltid ha en slags ångestfylld känsla över sig. Här har alldeles för många misslyckade festkvällar slutat. Här har man alltför ofta stått full, utan ragg och känt sig misslyckad. Man vandrar planlöst omkring och runt omkring en kryllar det av sliskiga invandrare, bimbobrudar och fakestekare - dvs de folkgrupper jag inte känner någon som helst samhörighet med. En annan sak: jag gillar inte när fjortisbrudar går runt och äter korv. Det luktar liksom god parfym blandat korv när de går förbi en. Ingen bra combo.
Bad = sex
Efter en 5 km lång joggingrunda på Stensö - mitt i den nästan tropiska sommarvärmen - hoppade jag och Manne i plurret vid Flundran. Det var en religiös upplevelse. Det var en orgasm för hela kroppen. Frågan är om jag någonsin njutit så mycket av ett bad. Efteråt bredde vi ut våra totalt avslappnade kroppar på bryggan och pratade om livet. Ungefär som efter sex. Riktigt bra sex.
Maja Ivarssons ben
Inte för att jag är ett vidare stort fan av The Sounds, men deras spelning utanför Kalmar Slott igårkväll var helt okej. Bandet är samspelta, har bra scennärvaro och har en hel del radiovänliga hits i bagaget. Men fokus hamnar lätt på sångaren Maja Ivarsson - och då närmare hennes ben. Maja var som vanligt klädd i byxor så korta att de måste skurit in i hennes skrev något oerhört - men ändå tillräckligt lössittande för att hon skulle kunna åla sig på scen. Stundtals undrar man "vart är stången?" och frågan är om en lapdance-karriär inte vore lämpligare. Majas ben har ett eget liv, som om hon inte kan kontrollera dom, som om en slags förbannelse vilar över dom. Ibland sätter hon sig på huk och ser ut som en groda, ibland sträckor hon ut benen likt en ståtlig häst på dressyrtävling. Om det vore lagligt och om Maja visste att det inte fanns barn under 12 år i publiken - då tror jag hon helst hade velat uppträda helt naken. Hon gillar sin kropp, sig själv. Inte ens min vän Lars är lika självgod.
Dagens sms
Och dagens vinnare är Joppa som faktiskt skickat två fullträffar:
"Onödigt vetande. Jag har superont i pungen! Där bak mot "mellanrummet" du vet namnet på".
"Haha! Går in till stan. Har kommit en km och upptäcker att jag har två olika dojor på mig. Tur att båda är vita. Den ena dock mer smutsig."
P3
Nej, det handlar inte om radiokanalen. Om man ska ligga med en extremt ful tjej med någorlunda fin kropp brukar P3 (Pappkasse, Porrtidning, Pöka) vara räddaren i nöden. Fast P3 kan man applicera på fler saker - som just nu då P3 står för Pojkar, Pro Evolution Soccer och Pizza. Jag, Jonas och Kalle har slagit läger i Mannes svulstiga vardagsrum för att avnjuta världens bästa fotbollsspel.
Jonas som vanligtvis är lugnet själv får ett ovanligt grovt ordförråd när bollen inte studsar dit han vill. Dessutom klankar han alltid ner på Kalle när de spelar på samma lag. Alldeles nyligen rapade han ur sig denna oneliner: "Det har ju varit knullorgie bland alla våra spelare".
Snart ska vi spela en man mot man-turnering och jag vill inte ens veta vilka ord jag kommer få höra. Earmuffs on!
Halo - överskattat
2001 släppte de Amerikanska utvecklarna Bungie ett fps-spel som blev lyft till skyarna av en enad kritikerkår, och än idag är Halo allmänt kännt som ett av de bästa spel som släppts på 2000-talet. När Sveriges största speltidning Level nyligen rankade de 100 bästa spelen genom tiderna kom Halo på en tolfteplats. Igårkväll - mer än ett halvår efter att vi började spela - klarade jag och Schäfer äntligen det omtalade spelet, men fy helvete vad vi fick kämpa. Vad fan tänkte Bungie med? Sista banan kan vara det mest frustrerande jag spelat sedan sista banan i det buggiga Driver 2 till Playstation.
Inom loppen av 5 minuter ska man manövrera det sladdrigaste fordonet i hela spelhistorien genom gråa korridorer med ogenomtänkt bandesign och störande hinder innan ett rymdskepp sprängs i luften. Den som kom på Warthogens ologiska kontroller borde skjutas. Jag älskar tv-spel, jag skriver om tv-spel, men när tv-spel blir så pass frustrerande att man får självmordstankar och kastar handkontrollen i golvet så hårt att det inte ens skulle vara skönare att gå låss på en tv med ett basebollträ - då är det inte kul längre. Jag gillar utmaning till viss del men det får aldrig gå till överdrift.
Nu är Halo inte på långa vägar ett dåligt spel. Utomhusstriderna är fantastiska och omväxlande, designen är nyskapande, vapnen är otroligt välbalanserade, Master Chief är en av spelvärldens coolaste hjältar och multiplayer-delen är fantastisk. Däremot är spelets inomhusmiljöer oerhört monotona och repetitiva - samma gråa väggar och mörka korridorer i all oändlighet. Nu har spelet förvisso några år på nacken och jag hade gärna velat uppleva det 2001. Dessutom har jag hört att man ska spela igenom Halo på svårighetsgraden Legendary för att få ut det mesta ur fiendernas A.I och bandesignen.
Halo är absolut ett ritkigt bra spel - kanske 8 av 10 i betyg - men att det skulle vara ett av de bästa spelen genom tiderna kan jag inte hålla med om. Vi får väl se hur Halo 2 och framförallt Halo 3 kan ändra på detta intryck.
Inom loppen av 5 minuter ska man manövrera det sladdrigaste fordonet i hela spelhistorien genom gråa korridorer med ogenomtänkt bandesign och störande hinder innan ett rymdskepp sprängs i luften. Den som kom på Warthogens ologiska kontroller borde skjutas. Jag älskar tv-spel, jag skriver om tv-spel, men när tv-spel blir så pass frustrerande att man får självmordstankar och kastar handkontrollen i golvet så hårt att det inte ens skulle vara skönare att gå låss på en tv med ett basebollträ - då är det inte kul längre. Jag gillar utmaning till viss del men det får aldrig gå till överdrift.
Nu är Halo inte på långa vägar ett dåligt spel. Utomhusstriderna är fantastiska och omväxlande, designen är nyskapande, vapnen är otroligt välbalanserade, Master Chief är en av spelvärldens coolaste hjältar och multiplayer-delen är fantastisk. Däremot är spelets inomhusmiljöer oerhört monotona och repetitiva - samma gråa väggar och mörka korridorer i all oändlighet. Nu har spelet förvisso några år på nacken och jag hade gärna velat uppleva det 2001. Dessutom har jag hört att man ska spela igenom Halo på svårighetsgraden Legendary för att få ut det mesta ur fiendernas A.I och bandesignen.
Halo är absolut ett ritkigt bra spel - kanske 8 av 10 i betyg - men att det skulle vara ett av de bästa spelen genom tiderna kan jag inte hålla med om. Vi får väl se hur Halo 2 och framförallt Halo 3 kan ändra på detta intryck.
Douglas - vila i frid
Mamma kom precis innanför dörren och jag såg på henne att veterinären bara hade haft ett alternativ. Efter en röntgen fastställdes det att vår kära labrador hade en blodtumör på mjälten. Det fanns ingen annan utväg än att ge honom en spruta och låta honom somna in. Jag märkte att Douglas på senare tid hade blivit sämre. Han hade inte samma energi och ork som tidigare. Idag märkte morsan att vår hund inte mådde särskilt bra. Han låg i skuggan under det stora äppelträdet vid huset på Öland och orkade inte ens resa sig. Han ville inte äta, inte dricka, inte vifta på svansen. För två timmar sedan tog jag farväl av honom i bakluckan på vår bil. Där låg han - orkeslös, nollställd och förmodligen medveten om att detta var hans sista stund i livet, med oss.
En hund blir alltid som en familjemedlem. Douglas var ständigt närvarande. Han har varit med ända sedan jag var 8 år. Jag minns när vi fick honom och då han på vägen hem låg och tuggade på mina skosnören. Jag minns alla gånger han försökte fjäska till sig min nattmacka genom att lägga huvudet på tv-bordet och titta på mig med sina oskyldiga ögon. Jag minns alla gånger han om nätterna smög upp i min säng och värmde mina fötter. Jag minns alla gånger han låg i min säng när jag kom hem från skolan - smutsig, grusig och uppsläppt av morsan utan min tillåtelse. Jag minns alla kastade pinnar och bollar. Jag minns hur otroligt kåt han var - så fort han träffade en ny människa eller ett småbarn skulle han upp och jucka. Jag minns när han som liten blev påkommen med huvudet nerkört i köttfärssås-grytan - något som förmodligen resulterade i hans matvanor (lite som Obelix då han som liten trillade ner i trolldrycken).
Om en vecka kommer han hemlevererad i askform liggandes i en urna. Trots att jag nyss grät ut i min mors armar och sitter här med tårar i ögonen vet jag att detta var för vår hunds bästa. Jag hade inte velat se honom lida och vara olycklig. Nu vet jag allalfall att han har det bra där uppe i hundhimlen - förmodligen tuggandes på världens största grisöra och omringad av attraktiva och löpande tikar.
Vila i frid älskade hund.
En hund blir alltid som en familjemedlem. Douglas var ständigt närvarande. Han har varit med ända sedan jag var 8 år. Jag minns när vi fick honom och då han på vägen hem låg och tuggade på mina skosnören. Jag minns alla gånger han försökte fjäska till sig min nattmacka genom att lägga huvudet på tv-bordet och titta på mig med sina oskyldiga ögon. Jag minns alla gånger han om nätterna smög upp i min säng och värmde mina fötter. Jag minns alla gånger han låg i min säng när jag kom hem från skolan - smutsig, grusig och uppsläppt av morsan utan min tillåtelse. Jag minns alla kastade pinnar och bollar. Jag minns hur otroligt kåt han var - så fort han träffade en ny människa eller ett småbarn skulle han upp och jucka. Jag minns när han som liten blev påkommen med huvudet nerkört i köttfärssås-grytan - något som förmodligen resulterade i hans matvanor (lite som Obelix då han som liten trillade ner i trolldrycken).
Om en vecka kommer han hemlevererad i askform liggandes i en urna. Trots att jag nyss grät ut i min mors armar och sitter här med tårar i ögonen vet jag att detta var för vår hunds bästa. Jag hade inte velat se honom lida och vara olycklig. Nu vet jag allalfall att han har det bra där uppe i hundhimlen - förmodligen tuggandes på världens största grisöra och omringad av attraktiva och löpande tikar.
Vila i frid älskade hund.
Vänner - På lördag är det dags!
Till alla vänner som läser detta: På lördag har jag tänkt att den efterlängtade stjärntittar-kvällen ska bli av. Alla som kan/vill får följa med. Vi åker över till någon mysig sandstrand på Ölands östra sida, gör upp en eld, tar med oss sovsäckar, kuddar och liggunderlag och lägger oss i en cirkel runt elden. Sedan ligger vi där och njuter av livet, tystnaden och en underbar stjärnhimmel. Vi behöver inte dricka, jag hade nog inte tänkt göra det. Jag vill liksom kunna njuta med mina riktiga sinnen.
Detta är sista helgen då jag inte är uppbokad, dvs sista chansen denna kväll är möjlig. Nästa helg är jag i Göteborg och helgen därpå börjar nollningen på min högskola i Karlshamn. Sedan är det kört.
Kriteriet för att denna kväll ska bli av är givetvis att vädret ska vara klanderfritt. Inga moln får skymma stjärnorna. Men om prognosen ser bra ut så spikar vi det! Eller vad säger ni? Vilka hänger med? Sista chansen nu!
Detta är sista helgen då jag inte är uppbokad, dvs sista chansen denna kväll är möjlig. Nästa helg är jag i Göteborg och helgen därpå börjar nollningen på min högskola i Karlshamn. Sedan är det kört.
Kriteriet för att denna kväll ska bli av är givetvis att vädret ska vara klanderfritt. Inga moln får skymma stjärnorna. Men om prognosen ser bra ut så spikar vi det! Eller vad säger ni? Vilka hänger med? Sista chansen nu!
Komplex
Jag sitter här och har ingenting att göra. Eller, jag är i det där stadiet då jag vill göra massa saker men då orken inte finns. Det är då jag börjar fundera: Hur stor är egentligen världens största penis? Det måste ju kollas upp och slås fast en gång för alla. Jag googlar lite och kommer över infon: Världens hittills största, medicinskt bevisade penis av äkta vara är/var 35.5 cm lång och 15.9 cm i omkrets - dvs nästan lika stor som min bästa kompis Ramnes som ni kan avnjuta på bilden nedanför.
Moderatorer: Frågan är om jag egentligen får posta bilder av detta slag? Om inte - kan ni vara vänliga att varna mig så att jag inte gör det i fortsättningen. Please
Moderatorer: Frågan är om jag egentligen får posta bilder av detta slag? Om inte - kan ni vara vänliga att varna mig så att jag inte gör det i fortsättningen. Please
Samtal från Eric
Eric ringer. Han ligger på en bänk i Emmaboda och softar i sin SJ-uniform i väntan på nästa avgång. Förra veckan fick han en hotmailadress av en tjej som reste med tåget (konduktör är ett förbannat fint yrke). Tjejen som tydligen såg bra ut hade en sjukt rolig hotmailadress (tänker inte ge ut den, men den innehåller ett tantnamn och en kroppsdel). Under tiden jag och Eric pratar i telefon så lägger jag till henne i min kontaktlista i Messenger, givetvis mot Erics vilja. Jag lägger telefonen vid tangentbordet, säger "jag lägger till henne nu, lyssna " och knappar in tjejens mailadress. Eric vill inte att jag skriver detta, men jag gör det ändå. Hoppas att det inte blir några rättsliga åtgärder.
Jag ska nog inte skriva till denna tjej, hon får isåfall skriva till mig. Men nu är det ju ändå jag vs Eric. Det är oundvikligt. vem skriver hon till först? Kampen har börjat.
Bara för att Eric är min bästa vän kommer här två bilder från gymnasietiden då han hade en tendens att "flukta" på vår tjejkompis Kims kind.
Jag ska nog inte skriva till denna tjej, hon får isåfall skriva till mig. Men nu är det ju ändå jag vs Eric. Det är oundvikligt. vem skriver hon till först? Kampen har börjat.
Bara för att Eric är min bästa vän kommer här två bilder från gymnasietiden då han hade en tendens att "flukta" på vår tjejkompis Kims kind.
Stora bröst
Från min plats på Apoteket har jag en grymt bra utsikt över Telenors balkong som är belägen på nedersta våningen. Just nu sitter en tjej där och fikar. Hon har sjukt stora bröst och jag ser rakt ner i klykan. Min vän Henke anser att denna kvinna är för stor. Både jag och David anser att det ska vara "lite att ta i", men Henke föredrar tydligen annorektiska tjejer. Han kategoriserar kvinnan på balkongen som "val" eller "valross". Jag hade inte bangat. Det hade jag inte.
Som min käre Londonvän Petter brukar säga: "Ju större kvinna desto mer kärlek".
Som min käre Londonvän Petter brukar säga: "Ju större kvinna desto mer kärlek".
Jag inspirerar
Jag har nu fått min kära vän Jocke "Gunnar Schäfers son" Schäfer att starta en blogg. Jag tror på denna blogg. Den kan bli något stort. Så stötta honom i hans bloggande och uppmana honom att våga skriv om porr! Om det är någon som kan detta om porr så är det denna kille.
Samtal från London
Sitter och kollar Heroes när telefonen plötsligt ringer. Till min stora förvåning är det Malin och Madde som ringer från London. Två av de härligaste tjejer jag någonsin haft nöjet att träffa håller på att förfesta på Edgware Road och saknar mig så mycket att de måste ringa mig. Jag blir nästan lite sentimental, lite tårögd av denna fina gest. Madde som ska stanna i London fram till jul ska flytta till Camden. Malin ska hem nästa söndag och passar på att bjuda in mig till hennes stuga under Malmöfestivalen där det tydligen ska vara någon form av London-reunion. Jag ska verkligen försöka ta mig ner till Malmlö under denna tillställning. Jag saknar ju mina Londonvänner. Vi ses snart!
Helt logiskt
En tjej jag träffade på Rassle hade en kompis som under festivalen stoppade in två tamponger istället för en. Den logiska anledningen: En tampong räcker ju för 4 timmar. Två borde ju räcka för 8 timmar.
Toalettvanor
Kom över ett gammalt inlägg på Calle Schulmans blogg där han funderar kring detta med toalettvanor och varför tjejer använder så ofantligt mycket mer papper än vi killar när det kommer till torkning. Det kan man ju faktiskt fråga sig. Alla gör vi ju olika när vi bajsar och det är ju ganska intressant att höra hur olika personer tacklar det hela. Själv lägger jag alltid papper på vattnet (inte pga ljuddämpning utan för att minska vattenskvättet) och ibland även papper på ringen (kanske inte hemma men alltid på uteställen och ogästvänliga platser). Sedan torkar jag ALLTID tills det är hundraprocentigt rent. Vem vill ha ränder i underkläderna egentligen? Känns ju inte vidare fräscht. Sedan förstår jag mig inte på folk som INTE tittar på pappret under torkningsprocessen. Hur ska dessa människor kunna veta hur mycket de har kvar att torka?
Vad säger ni?
Batman skiter nog i det mesta, men inte vill han ha bruna ränder i sina läderbyxor.
Vad säger ni?
Batman skiter nog i det mesta, men inte vill han ha bruna ränder i sina läderbyxor.
Där blir det nej!
Att i min ålder ligga med någon vars ålder är närmre min fars än min egen är inte okej.
Sommaravslutning på Strand
Jag är inte bakis. Tack för det! Sommaravslutningen på Strand blev en rolig men ganska skum kväll. Förhållanderna var dock optimala. På gräset på baksidan av Strand satt mängder av folk och söp ikapp till en underbar solnedgång. Tror aldrig jag har kännt så mycket folk på en så liten yta. I detta skede ville jag aldrig att kvällen skulle nå sitt slut. Det var underbart! Den där riktigt klockrena kvällen uteblev dock. Jag saknade en hel del vänner, det blev för lite dans och för mycket fokus på tjejer.
Kvällen i punktform:
- Jag försökte bocka av en av punkerna på min lista av saker jag måste göra innan jag dör - kissa kors med en tjej. jag började kissa, Maeve drog ner sina byxor men började skratta så mycket att hon inte kunde koncentrera sig. Damn!
- Manne, Kalle och Maeve hade en hångeltävling - en tävling jag tror Maeve vann. Det blev nämligen grupphångel utanför Strand. Tror både jag, Bratten och Schäfer var inblandade.
- Bratten blev sjukt full och var försvunnen i kanske 2 timmar. När jag ringde honom sa han bara "Jag ligger på någon gräsplätt någonstans". jag saknade honom något enormt på dansgolvet.
- Hittade min gamla tjejkompis Julia deckad, sovandes och snarkandes på en gräsplätt utanför Strand. Efter lite prat tog hon sig i kragen och vandrande vinglandes hemmåt. Hoppas det gick bra.
- En timme från stängning träffade jag de bästa bröderna i världen - Viktor och Björn Markström. Tillsammans ägde vi dansgolvet till ett efterlängtat Eurotechno-medley. Vi lockade till oss folk, det blev ringdans och vi hoppade in i folk som störde sig på oss som fan. Precis som det ska vara.
Just nu känner jag inte för att festa på ett bra tag. Har blivit ganska mycket drickande i sommar och det känns som att kroppen är sliten. Men visst - om ett bra erbjudande dyker upp så är ju inte jag den som bangar.
Kvällen i punktform:
- Jag försökte bocka av en av punkerna på min lista av saker jag måste göra innan jag dör - kissa kors med en tjej. jag började kissa, Maeve drog ner sina byxor men började skratta så mycket att hon inte kunde koncentrera sig. Damn!
- Manne, Kalle och Maeve hade en hångeltävling - en tävling jag tror Maeve vann. Det blev nämligen grupphångel utanför Strand. Tror både jag, Bratten och Schäfer var inblandade.
- Bratten blev sjukt full och var försvunnen i kanske 2 timmar. När jag ringde honom sa han bara "Jag ligger på någon gräsplätt någonstans". jag saknade honom något enormt på dansgolvet.
- Hittade min gamla tjejkompis Julia deckad, sovandes och snarkandes på en gräsplätt utanför Strand. Efter lite prat tog hon sig i kragen och vandrande vinglandes hemmåt. Hoppas det gick bra.
- En timme från stängning träffade jag de bästa bröderna i världen - Viktor och Björn Markström. Tillsammans ägde vi dansgolvet till ett efterlängtat Eurotechno-medley. Vi lockade till oss folk, det blev ringdans och vi hoppade in i folk som störde sig på oss som fan. Precis som det ska vara.
Just nu känner jag inte för att festa på ett bra tag. Har blivit ganska mycket drickande i sommar och det känns som att kroppen är sliten. Men visst - om ett bra erbjudande dyker upp så är ju inte jag den som bangar.
Jag gillar ärlighet
Det är bra med ärlighet. Det känns ju bra att lätta sitt hjärta. En av mina bästa polare avslöjade nyss att han igår tänkte på ett ragg till mig då han onanerade. Sjukt kul. Jag uppskattar hans ärlighet.
Bakis
Jag är sjukt bakis. Huvudet är tungt och kroppen är seg. Sa precis farväl till mina nattgäster Lars och Karin. Schäfer smet förmodligen iväg till jobbet redan för några timmar sedan. Stackars kille. Vi satt uppe till 5-snåret och tittade roliga kattvideos på You Tube. Alltid lika tråkigt att skiljas från Lars. Han är en mycket god vän som tyvärr åker tillbaka till Bergen, Norge redan imorgon. Men en rolig festkväll fick vi åtminstone tillsammans. Gårdagen var mycket trevlig och fylld med alkohol och massa nya människor - äntligen! Förutom Lars var en tjejkompis från London på besök. En bättre introduktion till Kalmar festliv kunde hon knappast fått. Jag menar - att på en efterfest vara omringad av killar i bar överkropp som dansar loss till gammal Nintendo-musik kan ju inte vara annat än en helig upplevelse. Även min långa och oerhört långsamma vän Kalle hade kommit hem från London och slöt upp med vårat gäng. Det blev en runda till utestället Vallen men nu i efterhand känns det som vi aldrig var där. Tiden gick fort och alla var fulla. Jag kan till och med ha en liten minneslucka. Jag som ALDRIG får det.
Nu körde magen igång. Det är väl dags att lätta trycket. Har konstigt nog inte tömt på två dagar. Händer annars bara på festival.
Nu körde magen igång. Det är väl dags att lätta trycket. Har konstigt nog inte tömt på två dagar. Händer annars bara på festival.
Tennis och Borgholm
Jag hann med bilen till Mannes stuga. För ovanlighetens skull var det bilen som var sen och inte jag. Hur ofta händer det liksom? Det blev sammanlagt tre tennismatcher och om det inte vore för det satans regnet hade vi lirat mer. Även om matcherna var jämna hade jag stundtals problem med min serve och vilket gjorde att den rutinerade Manne gick ssegrandes ur samtliga matcher. Resultatet blev 6-0, 6-4 och 5-2.
Kvällen avslutades med en nostalgisk roadtrip till Borgholm och en kulglass på det legendariska Glasscafét. Det är sjukt vilka delade känslor jag har för Borgholm. Staden skriker både nostalgi, mysighet, depression och turism på samma gång och jag vet inte vad jag ska ställa mig. Å ena sidan har jag tonvis med barndomsminnen därifrån - jag och min barndomsvän Måns brukade spendera hela sommrarna på den dåvarande minigolfbanan som hans farsa då ägde. Man var liten, träffade nytt folk, nya tjejer och gick på Sol, vind och vattenfestivalen. Det var ett mys över staden, någon form av magi. Å andra sidan var det i denna stad jag fick genomlida mina högstadieår.
Om man hade tagit bort alla price off-affärer, förbjudit tragiska campingfamiljer att besöka staden, rustat upp hamnen, behållt alla mysiga trähus och bakgårdar och klippt och klistrat - då hade Borgholm varit världens mysigaste stad. Men allt har under de senaste åren gått åt helvete. Den forna minigolfbanan har gjorts om till en tattig äventyrsgolf och inte ens Sörens-luckan är öppen om nätterna. Vart hade de tänkt att alla gamla Borgholmare och nostalgiker ska få tag på nybakta bullar vid midnatt? Den enda behållningen Borgholm numera har är den gamla arkitekturen, alla barndomsminnen och Strand. På Söndag är det sommaravslutning och jag ska bli full, kanske till och med otroligt full. Puss
Kvällen avslutades med en nostalgisk roadtrip till Borgholm och en kulglass på det legendariska Glasscafét. Det är sjukt vilka delade känslor jag har för Borgholm. Staden skriker både nostalgi, mysighet, depression och turism på samma gång och jag vet inte vad jag ska ställa mig. Å ena sidan har jag tonvis med barndomsminnen därifrån - jag och min barndomsvän Måns brukade spendera hela sommrarna på den dåvarande minigolfbanan som hans farsa då ägde. Man var liten, träffade nytt folk, nya tjejer och gick på Sol, vind och vattenfestivalen. Det var ett mys över staden, någon form av magi. Å andra sidan var det i denna stad jag fick genomlida mina högstadieår.
Om man hade tagit bort alla price off-affärer, förbjudit tragiska campingfamiljer att besöka staden, rustat upp hamnen, behållt alla mysiga trähus och bakgårdar och klippt och klistrat - då hade Borgholm varit världens mysigaste stad. Men allt har under de senaste åren gått åt helvete. Den forna minigolfbanan har gjorts om till en tattig äventyrsgolf och inte ens Sörens-luckan är öppen om nätterna. Vart hade de tänkt att alla gamla Borgholmare och nostalgiker ska få tag på nybakta bullar vid midnatt? Den enda behållningen Borgholm numera har är den gamla arkitekturen, alla barndomsminnen och Strand. På Söndag är det sommaravslutning och jag ska bli full, kanske till och med otroligt full. Puss
Kanske tennis
Jag sitter och äter frukost. Om 15 minuter ska jag sitta i en bil som ska ta mig till sommarens bästa sommarstuga - Mannes sommarstuga i Borgehage på Öland. Det kommer gå åt helvete ska jag säga.
Om jag hinner med bilen blir det allafall lite tennis. Är sjukt pepp!
Om jag hinner med bilen blir det allafall lite tennis. Är sjukt pepp!
Pengar...
...Är det fär dåligt med. Just nu har jag 5000 kronor på mitt ungdomskonto och snart ryker ca 2000 av dom i skulder. Nästa månad hoppas jag kunna inkassera ca 7000 och månader därefter kanske 5000. Det kanske inte låter särskilt lite, särskilt inte när jag bor hemma och sparar likt Joakim von Anka, men med tanke på att jag ska flytta hemifrån och därmed kommer behöva köpa massa elektroniska prylar är det ganska lite. Detta "måste" införskaffas:
- MacBook (13-18 000 kr)
- 32" LCD-TV (6000 kr)
- Ny mobil (2000 kr)
Summa: 21-26 000 kr!
Det är ju helt klart en hel del pengar. Visst - En bärbar dator är givetvis högsta prioritet, men min nuvarande tv väger 10 ton och min begagnade mobil har det senaste året bara presterat halvhjärtat. Tur att jag har ett sparkonto på ca 47 000, om jag nu vågar ta pengar därifrån. Det får nog bli så.
- MacBook (13-18 000 kr)
- 32" LCD-TV (6000 kr)
- Ny mobil (2000 kr)
Summa: 21-26 000 kr!
Det är ju helt klart en hel del pengar. Visst - En bärbar dator är givetvis högsta prioritet, men min nuvarande tv väger 10 ton och min begagnade mobil har det senaste året bara presterat halvhjärtat. Tur att jag har ett sparkonto på ca 47 000, om jag nu vågar ta pengar därifrån. Det får nog bli så.
Stranger Than Fiction
Efter att ha sett filmer som A Night At the Roxberry, Oldschool och Anchorman blir man förvånad över att se Will Farrell i en lugnare och mer känslosam roll. I Stranger Than Fiction spelar han Harold Crick - en man som har ett otroligt strukturerat och slentrianmässigt liv där varje dag ser precis likadan ut. En vacker morgon börjar han höra en kvinnoröst i sitt huvud som berättar precis vad han gör och tänker. Harold blir givetvis frustrerad och bestämmer sig för att söka hjälp. Efter att ha träffat vanliga psykologer som anser att han är schizofren kommer han tillslut i kontakt med litteraturvetaren Jules Hilbert (Dustin Hoffman). Tillsammans försöker de ta reda på vem berättarrösten är och vad Harold måste göra för att slippa höra den - något som visar sig bli mer invecklat än väntat.
Med tanke på Farrells tidigare filmer hade jag förväntat mig en galen komedi, men Stranger Than Fiction är mer av en dramafilm med komiska inslag. Det är en film som växer och som mot slutet blir riktigt djup och känslosam. Jag får faktiskt en hel del Eternal Sunshine of the Spotless Mind-vibbar. Det är skruvat, mysigt, kärleksfullt och oerhört välspelat. Med tanke på att Eternal Sunshine är en av världens bästa filmer säger den liknelsen lite om filmens kvaliteter.
Ett hyss varje vecka
Några killar på en skola i USA utsätter varje vecka sin bästa kompis för ett rackartyg. De filmar det hela och lägger upp klippen på sin hemsida prankvote.com. Det är tittarna själva som får skicka in förslag om vilka hyss killarna ska utföra på sin kompis, något som ibland resulterar i sjukt roliga pranks.
En klockren idé som gör att jag ofta viker mig av skratt.
Spana till exempel in denna där de skämmer ut sin polare på skolans bibliotek.
En klockren idé som gör att jag ofta viker mig av skratt.
Spana till exempel in denna där de skämmer ut sin polare på skolans bibliotek.
