Ställde klockan på 08.15, vaknade 09.40. Min kropp har inte återhämtat sig än. Jag märker att jag blivit äldre. För bara några år sedan hade jag inga problem med att dricka öl fyra kvällar i rad, studsa upp och ner på varje ösig konsert och sova runt fyra timmar per natt. I dag ser det lite annorlunda ut, på årets Emmabodafestival. Eller visst, jag sov fortfarande fyra timmar per natt och försökte åtminstone dricka öl och vin varje kväll, men jag hade väldigt svårt att komma igång. Oftast satte sig ölen eller vinet fel i magen så att det gick ut över mitt humör. Det kan vara så att jag växt ifrån Emmabodafestivalen, eller att festivalen växt ifrån mig. När medelåldern på besökarna är runt 17 år känner jag mig lite gammal. Att vandra runt planlöst och mingla bland dessa fjortisfyllor känns inte särskilt givande. 04,06,07 kändes det inte så men nu, 09, känns det lite "been there done that".

Jag tycker personligen det är lite tråkigt att festivalen breddat sig och blivit större. Jag har upplevt skillnaden mellan 3000 och 7000 besökare och jag tycker lite av den där genuina mysiga Rassle-känslan är borta. I år var det ju nästan svårt att springa ihop med någon man kände.

Årets spelschema var väl helt ärligt lite sådär. jag saknade fler mysband a la Billie The Vision och något större indiedragplåster. I år dominerade det elektroniska - 2manydjs, Boyz Noize, Bloody Beetroots och Simian Mobile Disco. Att lägga de tre förstnämnda i rad på torsdagsnatten var ett ruskigt dåligt drag. För mig blev det bara tydligt hur pass enformig och monoton dagens elektroniska musik faktiskt är och hur snarlikt allting låter. Fet bas, ja visst, men vart fan är melodierna? Simian Mobile Disco's spelning var en stor besvikelse. Det enda jag kände igen från senaste skivan var någon sampling här och där, men annars kändes det hela som en enda sörja av basgångar. Tråkigt o okreativt, så in i helvete. Och så Dead By April, vad fan hade dom på Rassle att göra?

Jag är lite rädd att Emmaboda ska tappa det den alltid varit bäst på - att vara en alternativ festival som lockar de nya intressanta indieakterna. Som tur var fick jag riktigt bra spelningar med Bob Hund, The Wombats, The Pains of Being Pure at Heart, Does This ffend You Yeah?, Joel Alme och Familjen.

Med detta sagt vill jag konstatera att det ska mycket till om jag ska återvända till Emmaboda nästa år.