När man sprungit runt i skogen iklädd endast kallingar och linne i några timmar och frusit pungen av sig är man inte så munter. Men det finns ju alltid saker som gör en lite gladare, typ det här brevet som kom idag:



Vet fortfarande inte hur jag ska göra till hösten, men alltid gött att få en bekräftelse på att man är duktig och att allt är möjligt om man bara vill och lägger manken till.