Då var det äntligen dags att skaffa sig en "riktig" blogg. Min förra på spelforumet Loading var lite väl svåråtkomlig för mina nära och kära, men jag hoppas att "Blomborg" kommer åtgärda detta.
Jag kommer vara ganska öppenhjärtad och försöka dela med mig av mina känslor. Om jag känner mig själv väl så mår jag bara bra av att skriva ner mina tankar och funderingar. Nu kanske vi inte snackar om något likt en undangömd och super,mega, dunderhemlig dagbok fylld med de allra djupaste och avklädda tankarna, men kanske ändå något av en dagbok-light;)

Just nu är det faktiskt massvis av starka och ovissa känslor som snurrar i huvudet. Karusellen går fort och de snurriga åkturerna är ofrånkomliga. Jag är en grubblare. Jag har alltid haft svårt att fatta viktiga beslut och jag hade önskat att jag kunde vara mer impulsiv och beslutsam i vissa, ja kanske till och med i många lägen. Man har ju liksom inte all tid i världen på sig här i livet, en slusats som alla nära och kära förmodligen antar att jag inte tagit på särskilt stort allvar. Jag försöker leva i nuet, men att inte tänka på framtiden är stört omöjligt. Man oroar sig, kanske över saker som egentligen är bagateller, men som i nuet känns ofantligt mastodontaktiga och hopplösa. Men allt löser sig ju alltid. Allt är ju faktiskt i slutändan, hur man än vrider och vänder på det, alltid gutt. 

Jag är hemma från två månader i London, hemma från fem dagar i Oslo, hemma från en helg i Stockholm. Den starkt efterlängtade svenska sommaren är här och jag hoppas att vännerna, alla nya ansikten, musiken och det härliga vädret ska få mig att glömma vissa bitar från det förflutna. Man mår inte bra av att grubbla. Att släppa taget och gå vidare är verkligen inte det lättaste, men jag måste försöka. Jag tror det är för det bästa. Tror...humm. Där kom tveksamheten och hälsade på igen.