Det värsta man som skribent kan råka ut för är fenomenet skrivkramp. Igårkväll var jag tvungen att färdigställa två maffiga spelrecensioner till Barometerns fredagsnöje men kreativiteten och skrivarglädjen infann sig inte alls. Jag började skriva vid 23.00. Jag var trött, mina ögon värkte, formuleringarna kom inte till mig och klockan blev mer och mer. Jag började få ångest, började svettas och fick gång på gång gå iväg för att finna inspiration. Färdig blev jag, men då var klockan nära 4 på morgonkvisten. Om jag lyckades spotta ur mig något bra får ni dömma själva imorgon.