Men vad gör det om hundra år när allting kommer kring?
Vi pratade om hur vi måste sluta äta från toppen av näringskedjan och isället leta oss neråt för att jorden ska kunna återhämta sig. Vi pratade om hur ofantligt överflödigt utbudet i matbutikerna är. Vi pratade om hur viktigt varje persons agerande faktiskt är. Att skylla på de ständigt spottande fabrikerna är inte ett okej argument. Det är du som konsument, vi konsumenter, som håller i tyglarna. Genom att köpa ekologiskt, närproducerat och så simpelt som möjligt och bojkotta allt överflöd (hur många olika typer av choklad, chips och yoghurtar finns det egentligen?) kan du, VI, göra föränding!
De senaste dagarna har jag insupit en rad olika artiklar. Bland annat DI's "Vatten - den nya oljan" och miljösajten World Changing's vädjande och upplysande brev till president Obama som uppmanar världens mäktigaste man att ta del i COP-15-mötet i Köpenhamn i december och vilka konsekvenser vår planet kommer lida av om han inte gör det.
Världens kanske viktigaste brev någonsin läser ni HÄR
Jag har fortsatt diskutera med Lars Hallén, som verkligen tagit sig i kragen när det kommer till miljötänkande. Både Lars och jag känner att vi verkligen brinner för detta med miljön, att vi måste agera och att vi förstår allvaret, men det är långt ifrån alla som gör, även om vi i Sverige åtminstone succesivt börjar bli mer upplysta. Det är där det största problemet ligger - Att övertala och få med sig människor från olika målgrupper som inte tar hotet på allvar. Som är inskränkta, som är bekväma, som inte tror att deras lilla del gör någon verkan. Hur ska man lyckas övertala dessa personer? Hur gör man miljöhotet intressant?
Farsan sa i dag: "Jag måste erkänna att jag knappt skummar igenom miljöartiklarna i tidningen. Jag tänker ju ganska mycket på mig själv".
En vän sa i kväll, med allvarlig ton: "Jag är så trött på det där snacket. Jag mår bara dåligt av det".
Att övertala och agera är ett måste, men hur ska man gå tillväga för att få med sig människor som inte förstår eller inte ser att det som det skrivs och pratas så mycket om är på fullt allvar? Att verkligheten inte är en välregisserad Hollywood-film med lyckligt slut som man avnjuter från tv-soffan med en 1,5 liters cola och en stor skål med popcorn.
Det är dags att agera! På något sätt.
Du vet att jag också är med er/dig i miljöprojektet, jag vill agera! Förbannat bra skrivet och förbannat fint att se dig igår kväll! gos
Mer såna här texter. Som jag hade ett samtal med Lars. Innehållet i texterna är bra men risken för att skumma igenom är för stor. Intresset blir för svalt och där tappas det.. Korta subtila men ändå budskap som når fram tror jag på.
Schäfer: Vad för text är detta enligt dig? Kort och subtil eller lång och jobbig?
David: Jag har hört om ditt intresse att vara med i projektet. Att börja med innan du hoppar in i båten är att läsa på ämnet så gott du kan. Lär dig alla sidors argument och undersök vad du själv kan ändra i dina vanor för att dra ett strå från ditt eget konsumerande liv. Om man ska förespråka en förändring så måste man själv redan vara den förändrade.
Johan: Du får gärna länka till DI´s artikel. Referenser är viktigt.
Idag satt jag i lunchkonversation med några arbetskamrater. Jag har väntat länge med att ta upp miljöfrågan med de, jag ville att alla skulle få en sjysst bild av mig innan jag började miljöpropagera. Men just idag togs det upp. Det var inte jag som tog upp det. Det slutade dock med att alla tog med sig något nytt därifrån - en ny tanke, en ny medvetenhet. Min slutsats varför det gick så bra är att jag var förberedd, jag är påläst.
Lars: Stekt hjärna blev fel. Det jag menade är att denna typen av text där Johan blandar in vad han har gjort under dagen osv får in vad han vill få sagt. Istället för som tidigare inlägg med urklipp från tidningar.. Lika så som du på ditt jobb. Mer sånt.
