På grund av lathet, stillasittande och pizzaätande går 99 procent av alla elever på BTH upp i vikt efter att ha börjat på skolan. Jag tillhör dock minoriteten på 1 % som istället går ner i vikt. Körde nyss mitt första gympass på över två månader med polaren Linus. När jag efteråt vägde mig visade vågen 64 kilo, det är en viktminskning på 2-3 kilo sedan jag började på skolan. Det är nu morsan kommer säga något i stil med: "Men herregud älskade son, äter du inte ordentligt? 64 kilo är ju mindre än vad jag väger (nej min mamma är inte fet, inte alls faktiskt)".

Jag är ju faktiskt ganska utseendefixerad. Hur ofta försöker jag inte finna speglar eller skyltfönster att betrakta mig själv i egentligen? Har givetvis märkt denna viktminskning, mycket pga att jag varje natt innan läggdags betraktar min kropp i hallspegeln (inte varje dag, men det händer), men även pga att jag märkt att mina jeans sitter lite lösare än förut.
 
Nu går jag åtminstone i rätt riktning. Första gympasset är avklarat och jag ser ingen anledning till att jag inte skulle fortsätta. Ska sikta på 2-3 pass i veckan beroende på hur mycket det är att göra i skolan och med Barometern.

Nu när jag ändå pratar vikt kan jag ju dra upp detta med tjejer och deras vikt. Hur ofta får man egentligen inte höra deras förbannade tjat: "Alltså, eller hur är jag tjock! Måste börja träna och förbränna typ 5,10 kilon!". Är så jäkla pisstrött på detta. När folk jag känner yttrar dessa beklagande meningar svarar jag numera bara: "Ja! Du är fet som ett kylskåp!" Ni är bra som ni är tjejer! Majoriteten av alla killar jag känner gillar former och "lite att ta i".

Och till alla er andra som inte äter någonting för att bli smala - skärpning! Det finns inga "hälsosamma" genvägar. Enda vägen till sund smalhet och en fin form är träning. Så ät mer och träna mer isåfall. Tror att många tjejer är sjukt lata ibland. Vi killar sliter på gymmet för att få fina kroppar, men tjejer tror dom kan ta andra genvägar...pfft

Det var nog allt jag hade att säga.